Källkritik är en vetenskaplig metod som framförallt används inom historievetenskapen. Syftet med källkritik är som namnet anger, att kritiskt granska sin källa. Är källan du hittat sanningsenlig och användbar för att svara på den fråga du har ställt? För att granska källan kan man använda dessa metoder.

Identifiera källan. Undersök vem som är upphovsmannen, när källan skapades och vad avsikten med informationen är. Dessa frågor ger ledtrådar till hur äkta källan är. Sedan kan fördjupa sin undersökning genom att kontrollera ytterligare faktorer.

Kontrollera tidsaspekten: hur nära i tid skapades källan i förhållande till det källan berättar om. Ju närmare i tid, desto säkrare källa. Exempelvis är en dagboksanteckning en säkrare källa än en memoar som skrivits flera år efter att händelsen skedde.

Undersök hur din källa är beroende av andra källor. För att en källa ska vara trovärdig bör den inte vara påverkad av andra. Man brukar dela upp källor i primärkällor och sekundärkällor. En primärkälla är ursprungskällan. En sekundärkälla innehåller information som har överförts och är beroende av en primärkälla eller andra sekundärkällor. Undersök också om upphovsmannen kan ha varit präglad av ideologiska, politiska eller andra personliga intressen när källan skapades. Jämför gärna fler källor med varandra för att se hur väl de stämmer överens.

Källkritik på internet

Tack vare internet har vi tillgång till oändligt med information. När det handlar om källor som rör kulturarv finns det mycket material som är fritt tillgängligt på internet. Vissa webbplatser är dock mer tillförlitliga än andra. Förutom de tips som listats ovan finns det ytterligare saker att tänka på när man granskar källor man hittat på internet.

Internet är inte en källa i sig utan ett medium. Ett nät av informationsutbyte uppbyggt av länkar till och från andra webbplatser. Det kan vara bra att reflektera över var man startade sin sökning och var man till slut hamnade för att se hur kedjan av länkar tagit en till källan.

Ta reda på vem avsändaren är. Vem är ansvarig utgivare för webbplatsen? Är det en myndighet, en politisk organisation, en förening eller en privatperson? Vem den ansvarige utgivaren är kan ge en fingervisning över hur tillförlitlig informationen är.

Webbplatser är föränderliga. En webbplats uppdateras kontinuerligt och information kan snabbt ändras. Man kan med fördel notera hur ofta sidan uppdateras och när den senaste förändringen gjordes.

När man söker information på internet använder man ofta en sökmotor eller databas. Det man ska komma ihåg är att databaser och sökmotorer är datorer och inte människor. De kan inte tänka ut ungefär hur du menar utan söker efter det du frågar efter. Genom att avgränsa och ringa in sökfrågan är det lättare att få det svar man vill ha. Läs med fördel de sök-tips som oftast finns på webbplatser med sökmotorer.

Vill du veta mer om källkritik? Klicka på länkarna nedan!

Kolla källan- Skolverkets webbresurs om källkritik.

Källkritik på internet -Stiftelsen för internetinfrastruktur.